Industrial Accelerator Act – ökat fokus på den industriella omställningen

I Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2025 aviserades ett förslag om en Industrial Decarbonisation Accelerator Act  under Q4 2025. Ordet ”Decarbonisation” togs senare bort från titeln och offentliggörandet av förordningen sköts upp flera gånger. Förslaget var föremål för offentligt samråd under våren och sommaren 2025. Den 4 mars 2026 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till förordning om ramverk för att accelerera industriell kapacitet och dekarbonisering inom strategiska sektorer – Industrial Accelerator Act (COM(2026)100) (”IAA”).

IAA är en del av EU:s bredare industripolitiska strategi och ska ses i ljuset av de utmaningar avseende EU:s produktivitet och konkurrenskraft som beskrivs i Draghi- och Letta-rapporterna. Förslagets övergripande mål är att tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP ska öka till 20 procent senast 2035. Förslaget berör ett flertal olika aktörer så som industrin, upphandlande myndigheter och investerare. Nedan redogörs för huvuddragen i förslaget.

Tillståndsprocesser – digitalisering och samordning

Förslaget introducerar ett digitalt ansökningsförfarande för nästan all tillverkningsindustri. Den digitala portalen ska möjliggöra automatisk vidarebefordran till berörda myndigheter och återanvändning av befintliga dokument. En nationell kontaktpunkt ska inrättas, och aktörer ges möjlighet att lämna in samtliga tillståndsansökningar genom ett samlat förfarande. För verksamhetsutövare inom tillverkningsindustrin innebär detta potentiellt kortare ledtider och minskad administrativ börda – förutsatt att den nationella implementeringen fungerar ändamålsenligt.

Det ska särskilt uppmärksammas att IAA har som ambition att förkorta och förenkla tillståndsprocesser för industriella tillverkningsprojekt. Vad som utgörindustriella tillverkningsprojekt definieras i artikel 3.1 som uppförande, ombyggnad eller utbyggnad av en industrianläggning avsedd för bedrivande av ekonomisk verksamhet som klassificeras under NACE-kod C (Tillverkning). Detta sammanfaller med det reformarbete som parallellt pågår på nationell nivå. Regeringen har sedan tillträdet arbetat för att reformera miljöprövningen i Sverige, med syftet att framför allt förenkla och förkorta prövningsprocesserna och samtidigt bibehålla ett högt miljöskydd. Ett led i detta är tillsättandet av Miljötillståndsutredningen som lämnat sitt huvudbetänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Utredningen har också lämnat förslag till en genomgripande reform av miljöprövningen och myndighetsstrukturen. Den 14 april 2026 överlämnade regeringen proposition 2025/26:238 om inrättande av en ny miljöprövningsmyndighet till riksdagen. Regeringen har därutöver gett en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för miljöprövning som ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2027 och ta över de ärenden som i dag handläggs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer.

IAA är direkt tillämplig i medlemsstaterna såsom förordning, medan de svenska reformerna vilar på proposition och kommittédirektiv och ännu inte trätt i kraft. Skärningspunkten – i synnerhet kring vad som ska utgöra ett godtagbart ”grundtillstånd” inom ramen för en Acceleration Area och hur detta förhåller sig till den nationella prövningens materiella krav – återstår att klargöra. Den pågående omstrukturering av tillståndsprocesserna bör samordnas med de processuella tidsramar och effektivitetskrav som IAA ställer på den nationella tillståndsordningen. Risken är annars att en EU-rättslig standard för maximala handläggningstider kolliderar med en nationell instanskedja som ännu inte slutligen reformerats. Delphi kommer fortsatt att bevaka utvecklingen på området och hur de båda regelverken kompletterar varandra.

Upphandling och offentliga stöd – ursprungs- och klimatkrav

Upphandlande aktörer i unionen ska tillämpa krav på unionsursprung och/eller lågt koldioxidavtryck för produkter inom stål, aluminium, betong/murbruk och elektrifierade fordon. Exempelvis ska upphandlingar avseende stål för användningsområdena byggnader, infrastruktur och fordon bestå av 25 procent stål med lågt koldioxidavtryck.

Offentlig upphandling av utpekade produkter får inte tillåtas för företag ägda eller kontrollerade av företag i tredjeländer utan avtal om marknadstillträde. Motsvarande krav gäller vid offentliga stöd. Undantag medges vid oproportionerliga kostnader, om det endast finns en lämplig leverantör eller vid avsaknad av lämpliga anbud på liknande upphandlingar.

Definitionen av lågt koldioxidavtryck ska fastställas genom delegerade akter med stöd av byggproduktförordningen respektive ekodesignförordningen, beroende på produktkategori.

Utländska direktinvesteringar – skärpt kontroll i strategiska sektorer

Förslaget innebär att vissa investeringar inom fyra utpekade strategiska sektorer – batterier, solcellsteknik, elektrifierade fordon samt utvinning och återvinning av kritiska råmaterial – ska notifieras till och godkännas av nationella investeringsmyndigheter eller, i vissa fall, av kommissionen.

Kraven gäller investeringar överstigande 100 miljoner euro där den investerande parten kommer från ett tredjeland som innehar över 40 procent av den globala tillverkningskapaciteten i den aktuella sektorn. För godkännande krävs att minst fyra av sex uppställda villkor uppfylls, varav kravet avseende EU-arbetskraft är obligatoriskt.

Kraven gäller inte för länder med vilka unionen har ingått frihandelsavtal eller ekonomiska partnerskapsavtal med relevanta åtaganden, och inte heller för portföljinvesteringar eller tjänster i enlighet med GATS-åtaganden.

Accelerationsområden

Varje medlemsstat ska, för påskyndad industriell tillverkning, utse minst ett geografiskt avgränsat accelerationsområde av de strategiska sektorer som anges i bilaga I. Inom dessa områden ska ett samlat grundtillstånd utfärdas för industriell verksamhet, och medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja forskning, innovation, energiplanering och kompetensutveckling. Som strategiska sektorer anges:

• Tillverkning av papper och pappersprodukter,
• Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter,
• Tillverkning av gummi- och plastprodukter,
• Tillverkning av icke-metalliska mineraler,
• Tillverkning av basmetaller,
• Fordonsindustri, bestående i tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar, och
• Nollutsläppsteknik

Revidering av nettonollindustriförordningen

Förslaget innebär krav på unionsursprung för vissa nettonollteknologier vid offentlig upphandling, auktioner och offentliga stöd, inklusive stöd för tillverkning av vätgaselektrolysörer och byggande av kärnkraftverk. Vidare införs krav på exkludering av högriskleverantörer, från vilka inga undantag medges. Detta till skillnad från övriga krav, där undantag kan göras vid exempelvis betydande förseningar eller oproportionerliga kostnader.

Förslaget är för närvarande ute på remiss. Sista dag att inkomma med remissvar är den 28 maj 2026.

Önskar du veta mer om IAA och hur förslaget kan påverka din verksamhet, är du välkommen att höra av dig.

Den här artikeln är skriven av Sofie Bååth och Erica Nobel.