Anonymitet och rätt till skadestånd: Fler ska våga vara visselblåsare
Förra årets visselblåsarlag ska förhindra repressalier för den som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen. Men har lagen fått någon effekt? Advokaten Rebecka Thörn ger sin syn på saken.
För drygt ett år sedan trädde en ny arbetsrättslig lag i kraft; Lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden – det vill säga visselblåsare eller whistleblowers. Lagen ska tillförsäkra visselblåsaren anonymitet och rätt till skadestånd om den drabbas av repressalier på grund av att den ”visslat”. Men, har den nya lagen bidragit till att fler vågar agera?
– Lagen har egentligen bara tydliggjort vad som redan tidigare gällde. Den är ett steg på vägen, men fortfarande avstår många arbetstagare att larma om oegentligheter. Det enkla svaret på varför är att de är rädda för uppsägning eller andra negativa konsekvenser på arbetsplatsen. En del vet inte heller vart de ska vända sig när det är chefen som har begått ett brott, berättar Rebecka Thörn, advokat och partner på Delphi.
Sedan ett antal år tillbaka agerar hon extern mottagare för bolag som har satt upp visselblåsarsystem för sina anställda. Rapporteringen sker via ett webbsystem, som tillhandahålls av en extern leverantör. Arbetstagarna kan välja att vara anonyma och rapporterna går till advokatbyrån – som därefter ansvarar för att, tillsammans med bolaget, utreda anmälningarna.
Förhoppning om intern utredning
Anledningen till att bolag och andra verksamheter inrättar visselblåsarsystem är främst att de vill fånga upp och få reda på oegentligheter i den egna verksamheten. Genom att sköta utredningen internt kan man förhoppningsvis undvika att anställda och andra berörda går direkt till media.
– En extern mottagare av ärendena skapar förtroende för tjänsten, genom att garantera anonymitet och en kvalitativ hantering av processen, säger Rebecka Thörn.
Privata bolag med visselblåsarsystem får i snitt in en till två anmälningar per år och tusen arbetstagare. Inom offentlig sektor är siffran lite högre.
– De flesta arbetsgivare säger sig dock vilja ha in fler anmälningar. Det är viktigt hur visselblåsarsystemet kommuniceras till arbetstagarna och att arbetstagarna vågar lita på det. Många vill vara anonyma, faktum är att det är många visselblåsare som det inte gått bra för, de har till exempel blivit av med sina jobb. Om visselblåsare tillförsäkras anonymitet tror jag fler vågar anmäla, avslutar Rebecka Thörn.
Du hittar en introduktion till visselblåsarsystem här: