Delphi insights: De gemensamma riktlinjerna för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket ska revideras

Efter ett förhandsavgörande av EU-domstolen i början av augusti har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen lämnat en gemensam tolkning av avgörandet.^[1] Som en följd av avgörandet kommer Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen även att revidera de gemensamma riktlinjerna för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket.

Målet i EU-domstolen

Högsta domstolen i Estland ställde frågor om tolkningen av artikel 5 i fågeldirektivet, för att få vägledning i hur begreppet avsiktlighet ska förstås, hur förbuden i artikel 5 a, b och d ska tolkas när syftet att döda eller störa fåglar eller förstöra eller skada deras bon saknas och åtgärder utförs under häckningsperioden samt vilken betydelse en påverkan på fågelarters populationsnivå har för förbuden.

I svensk kontext motsvarar artikel 5 a, b och d i fågeldirektivet 4 § första stycket 1, 2 och 4 i artskyddsförordningen (2007:845).

Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning

Förbuden i 4 § första stycket 1 och 2 artskyddsförordningen mot att avsiktligt döda fåglar och förstöra eller skada bon eller ägg

Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens tidigare tolkning var att det var relevant att pröva hur populationen påverkas av åtgärden för att avgöra om förbuden ska vara tillämpliga. EU-domstolens dom ändrar dock tolkningen. Åtgärdens påverkan på populationen utgör därmed inte längre någon kvalifikationsgräns för när förbuden aktualiseras.

Avverkningsåtgärder kommer att ses som en avsiktlig handling om risken godtagits för att fåglar dödas eller att bon eller ägg förstörs eller skadas i samband med åtgärden. I det estniska målet ansåg domstolen att risken hade godtagits om det fanns cirka tio häckande fågelpar per hektar i den skog som skulle avverkas. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tolkar dock inte tio häckande fågelpar per hektar som en gräns utan att bedömningen behöver göras i det enskilda fallet utifrån bland annat vetenskapliga uppgifter, observationer av olika fåglar samt skogens typ och ålder.

Även om förbudet mot att döda fåglar och förstöra eller skada ägg inte är begränsat till häcknings- och uppfödningsperioder bör förbudet, enligt de svenska myndigheterna, sällan aktualiseras utanför dessa perioder när det gäller avverkningsåtgärder. Förbudet mot att förstöra eller skada bon kan dock aktualiseras även utanför häcknings- och uppfödningsperioder eftersom bon som kan antas återanvändas är skyddade även när de inte används.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen uppger även att det i praktiken finns åtgärder att vidta för att minska risken för överträdelse av förbuden, som att exempelvis lämna boträd och hålträd samt att ta hänsyn till viktiga häckningsmiljöer. Genom att vidta tillräckliga förebyggande åtgärder så att den kvarvarande eventuella påverkan blir obetydlig, anser myndigheterna att åtgärden inte bör betraktas som avsiktlig och därmed inte förbjuden.

Förbudet i 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen mot att avsiktligt störa vilda fåglar

Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens tidigare tolkning sammanfaller med EU-domstolens tolkning i avgörandet och det kommer även fortsättningsvis vara tillåtet att bedöma åtgärdens påverkan på populationen för att avgöra om förbudet är tillämpligt eller inte.

Avverkningsåtgärder kommer även fortsättningsvis utgöra ett avsiktligt agerande och omfattas av förbudet om risken för att vilda fåglar störs har godtagits. Störningen ska utgjort en betydande inverkan på målet att bibehålla eller att återupprätta fågelartens population på tillfredsställande nivå. I det estniska målet ansågs risken ha godtagits om det fanns cirka tio häckande fågelpar per hektar i den skog som skulle avverkas. Även i denna del tolkar inte Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tio häckande fågelpar per hektar som en gräns utan att en bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen uppger att risken för överträdelse kan minskas genom förebyggande åtgärder som att ta hänsyn till häckningsmiljöer.

Vägledning

Utöver den revidering av Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket som kommer att göras, avser myndigheterna att vägleda mer om den praktiska tillämpningen av förbuden.

^[1] Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning av EU-domstolens dom den 1 augusti 2025 i mål

C-784/23 angående fåglars fridlysning och skogsavverkningar under häckningstid