Delphi insights: Högsta domstolen klargör förutsättningar för beviljande av prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen
Den 2 oktober 2025 meddelade Högsta domstolen (”HD”) (mål nr Ö 4564-23) beslut i frågan om det fanns skäl att bevilja prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”). Prejudikatfrågorna var hur reglerna om prövningstillstånd – särskilt vad gäller granskningsdispens och
prejudikatdispens – närmare ska tolkas och tillämpas i miljömål.
Bakgrund
Målet rörde Göteborg Energi AB:s ansökan om nytt tillstånd för Rya kraftvärmeverk. Bolaget ansökte bland annat om tillstånd att uppföra och driva en anläggning för separat elproduktion. Mark- och miljödomstolen avslog denna del av ansökan och beslutet överklagades av bolaget till MÖD som inte meddelade prövningstillstånd.
Bolaget överklagade därefter MÖD:s beslut till HD.
HD:s beslut den 2 oktober 2025 i mål nr Ö 4564-23
HD inleder beslutsskälen med att redogöra för tillämpliga bestämmelser om prövningstillstånd i 49 kap. 14 § rättegångsbalken och 39 § lagen (1996:242) om domstolsärenden. Dispensgrunderna för att meddela prövningstillstånd är ändringsdispens, granskningsdispens, prejudikatdispens och extraordinär dispens. Eftersom reglerna om prövningstillstånd är obligatoriska ska domstolen göra en självständig bedömning av om prövningstillstånd ska meddelas, oaktat vad parterna åberopar.
Ändrings- och granskningsdispens
HD konstaterar att tillämpningen av regeln om ändringsdispens ska präglas av generositet; avgöranden som bedöms som tveksamma i sakligt eller rättsligt hänseende ska tas upp till fullständig prövning. När det inte finns konkreta skäl att betvivla underinstansens avgörande är istället granskningsdispens den naturliga utgångspunkten.
Enligt HD fungerar granskningsdispens som en formell säkerhetsventil som fångar upp de mål där överklagandet aktualiserar omfattande och komplicerade frågeställningar, exempelvis mål med tekniska eller ekonomiska inslag, där domskälen kan vara sådana att det är svårt att tillförlitligt bedöma om målet är rätt avgjort eller inte.
Miljömål är ofta svårbedömda ur teknisk och ekonomisk synvinkel med omfattande och komplicerade frågeställningar, vilket enligt HD talar för att granskningsdispens är vanligare i miljömål än i andra måltyper. Detta innebär dock inte att alla miljömål automatiskt ska beviljas prövningstillstånd. Eftersom miljömål prövas vid ett begränsat antal specialiserade domstolar ställs redan höga krav på domskälen. Det kan trots detta vara motiverat att bevilja granskningsdispens något oftare i miljömål än i andra mål. Vid bedömningen har det betydelse hur mark- och miljödomstolen utformat sina domskäl i förhållande till domslutet. Enligt HD bör ofullständiga, kortfattade eller oklara domskäl avseende de rättsliga resonemangen eller övervägandena i sakfrågan många gånger motivera granskningsdispens.
Sammanfattningsvis är HD:s ställningstagande tydligt vad gäller regeln om granskningsdispens: Om överklagandet rör omfattande och komplicerade frågeställningar, och domskälen kräver mycket ingående prövning för att bedöma om domslutet är riktigt, ska MÖD i regel bevilja prövningstillstånd.
Prejudikatdispens
Vad gäller tillämpningen av regeln om prejudikatdispens konstaterar HD att MÖD har en unik och viktig roll i det svenska rättssystemet. MÖD har ett betydande ansvar för prejudikatbildningen inom miljörättens område, både genom egna avgöranden och genom att möjliggöra en prövning i HD. Som ensam andra instans för miljömål har MÖD en unik överblick över rättstillämpningen och särskilda förutsättningar att bidra till rättsbildningen. Kombinationen av lagfarna och tekniska ledamöter gör att domstolen kan ge vägledning även i rättsfrågor med teknisk och ekonomisk karaktär.
MÖD:s ansvar för prejudikatbildningen omfattar även den EU-rättsliga prejudikatbildningen. HD betonar att prejudikatdispens är väsentlig för Sveriges EU-åtaganden och att MÖD ska uttala sig om tillämpningen och tolkningen av EU-rätten när det behövs – även om domstolen inte är slutinstans och även om domstolen bedömer att det saknas skäl att begära förhandsavgörande från EU-domstolen.
Detta gäller särskilt vid nya EU-rättsliga frågor som MÖD inte tidigare uttalat sig om. Även bristfälligt motiverade ställningstaganden i EU-rättsliga frågor från mark- och miljödomstolen kan signalera behov av ytterligare praxis från MÖD.
Sammanfattningsvis är även HD:s ställningstagande om tillämpning av regeln om prejudikatdispens tydligt: MÖD:s ansvar för prejudikatbildningen ska vägas in i bedömningen för om prövningstillstånd ska beviljas, inklusive behovet av uttalanden om EU-rätten.
HD:s bedömning i målet var att såväl gransknings- som prejudikatdispens förelåg. HD ändrade därmed MÖD:s beslut och beviljade prövningstillstånd.
Reflektion
Genom detta beslut har HD klargjort rättsläget för när det finns skäl att bevilja prövningstillstånd avseende granskningsdispens respektive prejudikatdispens i miljömål. HD:s resonemang är både pedagogiskt och tydligt, vilket kan få betydelse framgent. Det återstår att se hur MÖD kommer att tillämpa HD:s vägledning i praktiken. Klart är dock att detta beslut får betydelse för hur ombud bör utforma sin talan vid överklagan – framför allt i miljömål, men även i mål vid allmän domstol.