Delphi insights: Utredning om ny beräkning av LAS-åldern
Enligt dagens regler har en arbetstagare rätt att enligt LAS kvarstå i anställningen till utgången av den månad då denne fyller 69 år. Därefter kan arbetsgivaren avsluta anställningen utan att ha sakliga skäl för uppsägning och med iakttagande av endast en månads uppsägningstid. Det är detta som i dagligt tal kallas för LAS-åldern.
I takt med att vi både lever och arbetar allt längre har det ansetts finnas ett behov av att också förlänga anställningstryggheten. Mot bakgrund av det tillsatte regeringen under år 2024 en utredning om anpassning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning. Utredningen har nu presenterats för regeringen och innehåller ett förslag på att införa ”LAS-åldern” som ett begrepp i LAS och anpassa denna utifrån riktåldern för pension, med ett tillägg på två år.
Riktåldern för pension bestäms årligen, sex år i förväg. Det innebär att riktåldern för 2031 har bestämts i år och att riktåldern för 2032 bestäms nästa år. Riktåldern baseras på medellivslängden över tid och påverkar i huvudsak när man tidigast kan ta ut allmän pension. Syftet med detta är att pensionen inte ska bli lägre när vi lever längre. Att därför också anpassa LAS-åldern efter riktåldern och på så sätt säkerställa att man inte förlorar sin anställningstrygghet innan det är möjligt att ta ut allmän pension får anses rimligt.
I praktiken skulle utredningens förslag inte innebära en förändrad LAS-ålder under de 6 kommande åren. Detta då riktåldern redan är bestämt till 67 år för åren 2026–2031, innebärande att LAS-åldern enligt utredningens förslag skulle förbli 69 år i några år till. På sikt kan dock LAS-åldern förväntas öka successivt vilket också kan tänkas leda till ökade kostnader för arbetsgivare. Utredaren slår själv fast att det inte enbart kan handla om ökade lönekostnader, utan även kostnader för anpassningsåtgärder, hjälpmedel och rehabilitering som kan tänkas behövas. Samtidigt framhålls också att arbetsgivaravgifterna är lägre för arbetstagare som är över 67 år innebärande att dessa arbetstagare är mindre kostsamma för arbetsgivaren så länge de är friska och inte är i behov av några särskilda anpassningar.
För den enskilda arbetstagaren innebär förslaget en garanterad rätt att kvarstå i anställningen två år längre än riktåldern och därigenom också en möjlighet att tjäna ihop till en högre pension. Enligt Pensionsmyndigheten ökar nämligen pensionen mellan 6-7 % för varje år en arbetstagare arbetar efter sin riktålder, vilket kan göra stor skillnad på den pension man sedan blir berättigad till livet ut.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Till dess fortsätter vi förstås att följa denna fråga och om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta någon av oss i Delphis arbetsrättsteam nedan.