Nytt avgörande från HD: Klargör sekretessprövning vid massutlämning av domar

HD meddelade den 12 juni 2026 ett avgörande rörande sekretessprövning och förbehåll vid massutlämning av domar och andra allmänna handlingar i en situation där begäran inte enbart avser brottmål (Ä 9385-25 ”Quras begäran”). Avgörandet kommer drygt ett år efter ”GDPR och brottmålsdomarna I och II”, som till viss del satte stopp för fritt utlämnande av större mängder allmänna handlingar till databaser med frivilligt utgivningsbevis.

Bakgrund

Rättsdatabastjänsten Qura begärde ut samtliga domar och, med vissa undantag, särskilt uppsatta slutliga beslut som meddelats av Göta hovrätt under en tvåårsperiod. Hovrätten konstaterade att begäran avsåg ett större antal allmänna handlingar innehållande personuppgifter om lagöverträdelser (artikel 10 GDPR) och andra personuppgifter av känslig natur (artikel 9 GDPR), och att handlingarna därför kunde antas komma att behandlas på ett sätt som är oförenligt med GDPR. Hovrätten bedömde att personuppgifterna omfattades av sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, ”OSL”), men att handlingarna kunde lämnas ut med förbehåll. Denna bedömning gällde även uppgifter i andra mål än brottmål.

Beslutet från Göta hovrätt följer de avgöranden som HD meddelade i februari 2025 (NJA 2025 s. 123, ”GDPR och brottmålsdomarna I och II”), som går att läsa mer om här. Kortfattat konstaterade HD i avgörandena att 1 kap. 7 § DSL ska tillämpas på ett sätt som låter sig förenas med GDPR, vilket innebär att bestämmelsen ska tillämpas så att den inte hindrar att dataskyddsförordningen beaktas som en ”fristående måttstock” vid en sekretessprövning enligt 21 kap. 7 § OSL, detta oberoende av om förordningen är tillämplig i den verksamhet i förhållande till vilken prövningen görs.

En konsekvens är att databasernas innehav av frivilligt utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § YGL inte hindrar att GDPR tillämpas på verksamheterna. Vid sekretess går det dock att uppställa förbehåll enligt 10 kap. 14 § OSL, vilket innebär att handlingarna kan lämnas ut på villkor som myndigheten beslutar. Syftet är att förena det journalistiska intresset med de ändamål som ligger till grund för personuppgiftslagstiftningen.

Efter avgörandena i ”GDPR och brottmålsdomarna I och II” har det saknats vägledning i vad som gäller för andra personuppgifter än personuppgifter om lagöverträdelser.

HD:s bedömning

Frågan i det nu aktuella målet rör sekretessprövning och förbehåll i en situation där någon begär ut ett stort antal domar och andra handlingar och där det inte enbart är fråga om domar och handlingar i brottmål.

Beträffande uppgifter som avser lagöverträdelser bekräftade HD att det kan antas att sådana uppgifter kommer att behandlas på ett sätt som är oförenligt med artikel 10 i GDPR, och att sekretess därmed gäller. Handlingarna kan dock lämnas ut med förbehållet att handlingarna endast får delas med allmänheten vad avser Quras egna, journalistiska ändamål.

Domstolen övergick därefter till den centrala frågan, d.v.s. vad som gäller för andra uppgifter än sådana som avser lagöverträdelser. I 1 kap. 20 § YGL finns en bestämmelse som anger att vad som skyddas i grundlagen inte hindrar att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av bland annat personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg, politiska åsikter, eller om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning. Uppräkningen motsvarar den som finns i artikel 9 GDPR.

Eftersom GDPR utgör en sådan lag som avses i 1 kap. 20 § YGL gäller den i viss utsträckning även i verksamhet som omfattas av YGL. Enligt HD innebär det att GDPR i de delar det gäller offentliggörande av sådana personuppgifter som omfattas av 1 kap. 20 § YGL, kan beaktas vid en prövning enligt 21 kap. 7 § OSL redan med stöd av grundlagen, utan att det är nödvändigt att falla tillbaka på den tolkning av 1 kap. 7 § DSL som HD uppställde i ”GDPR och brottmålsdomarna I och II”.

HD uttalar följande:

”Det nu sagda påverkar också den bedömning som ska göras enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. Eftersom dataskyddsförordningen inom de ramar som sätts av 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen gäller för offentliggöranden av uppgifter måste en utgångspunkt för sekretessbedömningen vara att förordningens regler i dessa delar kommer att följas i den behandling som sker efter att uppgifterna lämnats ut. Och i den mån så inte sker kan verksamheten alltså bli föremål för tillsyn och sanktioner. Utgångspunkten bör därför vara att sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen inte gäller i de delar som omfattas av bestämmelsen i 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen, såvida det inte av någon särskild anledning finns skäl att anta att dataskyddsförordningen inte kommer att följas.”

Eftersom det saknades särskild anledning att anta att Qura inte skulle respektera sina skyldigheter enligt GDPR, förelåg inte heller skäl att anta att bolaget skulle behandla personuppgifterna i strid med förordningen. Grund för sekretess avseende uppgifter av det slag som omfattas av artikel 9 GDPR förelåg därmed inte, och handlingarna kunde lämnas ut till Qura utan förbehåll. Avslutningsvis konstaterade HD, om än kortfattat, att det inte heller finns grund för sekretess avseende personuppgifter i övrigt i de begärda handlingarna.

Analys

HD har med avgörandet klargjort metoden för sekretessprövning vid massutlämning av domar och andra allmänna handlingar i situationer där begäran inte enbart avser brottmål.

För uppgifter om lagöverträdelser enligt artikel 10 GDPR ska domstolen tillämpa den metod som slogs fast i ”GDPR och brottmålsdomarna”, d.v.s. att GDPR används som en ”fristående måttstock” vid prövningen enligt 21 kap. 7 § OSL, och att sekretess presumeras gälla vid massuttag. Handlingarna kan dock lämnas ut med förbehåll.

För känsliga personuppgifter enligt artikel 9 GDPR är utgångspunkten att eftersom GDPR med stöd i 1 kap. 20 § YGL gäller direkt i grundlagsskyddad verksamhet, ska sekretessbedömningen ta sin utgångspunkt i att mottagaren är skyldig att följa förordningen och kan bli föremål för tillsyn och sanktioner om så inte sker. I avsaknad av särskild anledning att anta att GDPR inte kommer att följas presumeras alltså sekretess inte gälla.

I praktiken innebär avgörandet att möjligheterna för rättsdatabaser att få ut domar och andra handlingar i civilmål, förvaltningsmål och andra mål utanför brottmålsområdet kan vara större än vad som vissa fall har antagits efter 2025 års avgöranden.

Vi på Delphi ser fram emot att följa utvecklingen.

Denna artikel är skriven av Associate Sophie Wichmann.