Delphi insights: EU-domstolens senaste dom om avvägningen mellan varumärkesinnehavarens rättigheter och tredje mans yttrandefrihet vid användning av kända varumärken i politiska sammanhang

EU-domstolens dom den 8 september 2026, mål C-298/23, Inter IKEA Systems BV mot Algemeen Vlaams Belang VZW, Vrijheidsfonds VZW, m.fl.

Det belgiska politiska partiet Vlaams Belang presentarade under 2022 en plan för att reformera asyl- och immigrationspolitiken i Belgien under namnet ”IKEA-PLAN – Immigratie Kan Echt Anders” (”IKEA-planen – Immigration går verkligen att göra på annat sätt”). Planen bestod av olika förslag som den belgiska regeringen kunde sätta ihop, likt IKEA:s monteringsanvisningar. Förslagen åtföljdes av illustrationer som innehöll kännetecken, motsvarade IKEA:s varumärken.

Inter IKEA Systems BV, som innehar de aktuella Benelux- och EU-varumärkena, väckte talan om varumärkesintrång mot föreningen Vrijheidsfonds som drivit kampanjen för det politiska partiet. Vrijheidsfonds vitsordade användningen men gjorde gällande att användningen av det kända varumärket var för att förstärka sitt budskap och öka dess spridning, samt att detta utgjorde en skälig anledning i den mening som avses i artikel 9.2 c i varumärkesförordningen 2017/1001 samt artikel 10.2 c och 10.6 i varumärkesdirektivet 2015/2436. Användningen skulle således skyddas av yttrande-friheten, inklusive politisk åsiktsfrihet och parodi. Den nationella domstolen, som ansåg att detta utgjorde en konflikt mellan grundläggande rättigheter av samma rang – äganderätten och yttrande-friheten – begärde förhandsavgörande från EU-domstolen.

Domstolen konstaterade att när innehavaren av ett känt varumärke har styrkt antingen att varumärket utsatts för ett sådant faktiskt och aktuellt intrång eller att det finns en verklig risk för ett sådant intrång i framtiden, ankommer det på den tredje man som har använt ett kännetecken som är identiskt med eller liknar det kända varumärket att styrka att det finns skälig anledning för denna användning. Unionsrättsakterna på varumärkesområdet innehåller inte någon definition av begreppet skälig anledning. Begreppet ska därför tolkas med beaktande av den allmänna systematiken i och syftet med det system i vilket det ingår.

Rätten till immateriell egendom är inte absolut och ska vägas mot andra grundläggande rättigheter, däribland yttrandefriheten. Mot bakgrund av att EU-rättsakterna ska tolkas på ett sätt som säkerställer respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna, slog domstolen fast att yttrandefriheten i princip kan utgöra en skälig anledning. EU-domstolen slog dock fast att det inte räcker att tredje man enbart åberopar sin yttrandefrihet för att en skälig anledning ska anses styrkt.

Den tredje man som använder ett kännetecken som är identiskt med eller liknar ett känt varumärke ska ange de konkreta skälen till användningen, kopplade till utövandet av dennes yttrandefrihet och styrka att dessa skäl väger tyngre än varumärkesinnehavarens rättigheter och intressen. Den nationella domstolen ska sedan göra en avvägning mellan de båda aktörernas intressen med beaktande av samtliga omständigheter. Centralt i en sådan bedömning är tredje mans avsikt, hur användningen bidrar till en debatt av allmänintresse och om de konsekvenser som tredje mans användning kan medföra för varumärkesinnehavaren är proportionerliga.

När denna avvägning genomförs behöver resultatet inte nödvändigtvis bli detsamma vid kommersiell användning som vid icke-kommersiell användning. Detta eftersom utövandet av yttrandefriheten som grundar sig på tredje mans användning av ett kännetecken utanför det kommersiella området åtnjuter ett mer omfattande skydd.

Även om domstolen bedömde att yttrandefrihet kan utgöra skälig anledning, talade de konkreta omständigheterna i målet mot Vrijheidsfonds. Det handlade om användning i debatt som inte hade samband med IKEA:s varumärken i sig, användning i omfattande utsträckning och användning som kunde ge intryck av att varumärkesinnehavaren anslöt sig till eller stödde det politiska budskapet, trots att IKEA hävdade politisk neutralitet. EU-domstolen bedömde att användningen knappast väger tyngre än IKEA:s rättigheter – en slutlig bedömning som nu ligger hos den nationella domstolen att göra.

Delphi har bred erfarenhet av varumärkesrättsliga frågor. Tveka inte att höra av er till oss om ni har några frågor.