Delphi insights: Snart genomförs plattformsdirektivet i svensk rätt

Tidigare i januari tog regeringen emot en statlig utredning om genomförandet av plattformsdirektivet i svensk rätt. Bakgrunden till plattformsdirektivet är att EU sett ett behov av att förtydliga gränsen mellan arbetstagare och uppdragstagare. Detta då många arbetspresterande felaktigt klassificerats som uppdragstagare, vilket lett till att de går miste om den arbetsrättsliga skyddslagstiftningen.

Utredningen innehåller ett förslag på ny lag om plattformsarbete, som enligt definitionen är ”arbete som organiseras genom en digital arbetsplattform och utförs av en enskild till följd av ett avtalsförhållande mellan den digitala arbetsplattformen eller en intermediär och den enskilda”. En intermediär kan beskrivas som en mellanhand, dvs. en part som ingår ett avtalsförhållande med både den digitala arbetsplattformen och den enskilda som utför plattformsarbete.

Det finns ett antal intressanta bestämmelser i utredningens förslag, bland annat att lagen ska innehålla en rättslig presumtion. Den rättsliga presumtionen innebär att om en arbetspresterande visar omständigheter som ger anledning att anta att arbetet utförs under den digitala arbetsplattformens ledning och kontroll, ska personen anses vara arbetstagare om inte den digitala arbetsplattformen visar omständigheter som medför att personen inte är det.

Den rättsliga presumtionen är inte bara aktuell för att klassificera avtalsrelationen arbetsrättsligt och skatterättsligt. Den kommer dessutom vara aktuell i förvaltningsrättsliga ärenden som uppkommer inom ramen för Arbetsmiljöverkets tillsyn.

Utredningens lagförslag innebär också att de digitala arbetsplattformarna kommer vara skyldiga att informera om användningen av automatiserade övervaknings- och beslutssystem, samt granska hur ett beslut som fattas eller stöds av sådana system påverkar de arbetspresterande. Om det skulle visa sig att användningen innebär en hög risk för diskriminering, eller att ett enskilt beslut har kränkt rättigheterna för en arbetspresterande, ska den digitala arbetsplattformen vidta nödvändiga åtgärder.

Alla typer av beslut får dock inte fattas av dessa system. Varje beslut om att begränsa, tillfälligt avbryta eller stänga av eller avsluta avtalsförhållandet eller kontot för en arbetspresterande ska enligt lagförslaget fattas av en människa. Detsamma gäller motsvarande beslut till nackdel för den arbetspresterande.

Det kan vidare noteras att beslut om att använda automatiserade övervaknings- eller beslutssystem kan behöva förhandlas enligt MBL.

Vår bedömning är att lagförslaget främst kommer innebära en ökad administrativ börda för de digitala arbetsplattformarna mot bakgrund av skyldigheten att informera om användningen av automatiserade övervaknings- och beslutssystem och granska beslut som fattas av dessa beslut. Dessutom finns det en risk för att den rättsliga presumtionen kommer leda till att uppdragstagare felaktigt klassificeras som arbetstagare, i stället för tvärtom, vilket förslaget har kritiserats för redan på EU-nivå. Det återstår därför att se om den rättsliga presumtionen leder till fler korrekta klassificeringar, eller en omvänd felklassificering.

Den nya lagen om plattformsarbete föreslås träda i kraft den 2 december 2026. Dessförinnan ska dock en proposition presenteras och det är alltså inte ännu säkert hur slutprodukten kommer se ut. Delphis arbetsrättsgrupp fortsätter att bevaka området och om du har några frågor relaterat till detta är du varmt välkommen att kontakta någon av oss nedan.