Delphi insights: Diskrimineringsskyddet prövat i EU-domstolen
Förra veckan konstaterade EU-domstolen i en dom (mål C-30/19) att en part som anser sig ha blivit diskriminerad ska ha rätt att få en domstolsprövning så länge motparten förnekar att diskriminering har skett.
Bakgrunden till domen är att Diskrimineringsombudsmannen, DO, drev frågan i domstol som handlade om en man som ska ha blivit utsatt för etnisk profilering i samband med en resa med ett flygbolag. Flygbolaget å sin sida förnekade att diskriminering hade skett, men medgav ändå att betala det yrkade beloppet på grund av diskrimineringen. Medgivandet utan att faktiskt vitsorda diskrimineringen innebär att tingsrätten meddelade dom utan att en prövning av själva diskrimineringsfrågan gjordes. Mannen som företräddes av DO ansåg inte att han fått upprättelse genom beloppet, utan han ville att frågan om han hade diskriminerats skulle prövas för att eventuellt kunna förhindra att det skulle drabba även andra i framtiden. DO överklagade därför tingsrättens dom till hovrätten och Högsta domstolen där DO i överklagandet till HD begärde att domstolen skulle begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen, vilket också skedde.
Väl i EU-domstolen argumenterade DO att möjligheten för företag att köpa sig fria från anklagelser om diskriminering, förhindrar både den enskildes möjlighet till upprättelse och sanktionsverkan eftersom en betalning som inte hänförs till en erkänd eller konstaterad diskriminering inte kan anses vara varken en kompensation eller sanktion.
EU-domstolens dom, som meddelades i stor avdelning med tolv domare, gav DO rätt och konstaterade bland annat att en enskild ska ha rätt till prövning av om diskriminering har skett så länge som motparten inte erkänner den. Det ska alltså inte gå att hindra en sådan rätt till prövning genom att medge betalning på det sätt som flygbolaget gjorde.