Alla nyheter

Efter Corona – att arbeta hemifrån från ett arbetsrättsligt perspektiv

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar när arbetet flyttas från den ordinarie arbetsplatsen till de anställdas hem.

Den 11 mars i år deklarerade Världshälsoorganisationen att viruset covid-19 klassificeras som en pandemi. Fem dagar senare, dvs. den 16 mars, utgick Folkhälsomyndigheten med meddelande om att de arbetsgivare som har möjlighet att låta anställda arbeta hemifrån kan överväga att rekommendera det, i synnerhet i Stockholmsregionen där smittspridningen vid den tidpunkten varit som störst. Folkhälsomyndigheten angav att arbete hemifrån skulle kunna ha en dämpande effekt på smittspridningen och därmed skulle sjukvården avlastas.

Sedan mitten av mars har många arbetstagare, både i Sverige och runt om i världen, blivit rekommenderade till att arbeta hemifrån, och som idag, nästan tre månader senare, fortfarande arbetar hemifrån. Det är svårt att säga hur länge rekommendationerna om att arbeta hemifrån kommer att vara och det är många arbetsgivare som hoppas på att arbetet och rutinerna snart ska återgå till det ”normala”, dvs. att de anställda ska kunna komma tillbaka till den ordinarie arbetsplatsen. Det är också ett antal stora arbetsgivare världen över, bland annat Twitter, som verkar ha ändrat synsätt gällande nödvändigheten för alla arbetstagare att utföra arbete från en särskilt angiven arbetsplats. Twitter har uppgett att de anställda som kan arbeta på distans och som önskar göra det, ska få arbeta hemifrån permanent, dvs. även efter det att den värsta krisen är över och de anställda får återgå till att arbeta på den ordinarie arbetsplatsen. I kölvattnet av covid-19 verkar det alltså som att arbete hemifrån kommer bli en allt vanligare trend, även efter coronapandemin. Detta i kombination med att ny teknik och digitalisering av arbetsplatsen har öppnat upp möjligheten för arbete på distans för många. Det är därför viktigt att arbetsgivarna är redo för denna förändring.

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

Att arbetstagare flyttar sin arbetsplats från kontoret till hemmet i allt större utsträckning innebär vissa anpassningar från arbetsgivarnas håll. Ett centralt område inom arbetsrätten när det gäller arbete från hemmet är arbetsmiljön. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren ”systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö”. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattar hela verksamheten och gäller oavsett om arbetet utförs på en särskild arbetsplats eller någon annanstans, så som i arbetstagarens hem. Detta oaktat om arbete hemifrån sker på arbetsgivarens eller arbetstagarens initiativ.

Den fysiska arbetsmiljön

Arbetsmiljön handlar dels om den fysiska miljön, dels om den psykosociala miljön. När arbete utförs från hemmet finns en ökad risk för negativa konsekvenser avseende den anställdes fysiska arbetsmiljö eftersom miljön i hemmet ofta är sämre än på ett kontor när det exempelvis gäller arbetsställning, kontorsutrustning och belysning. Gällande arbetsställningen finns det därmed en ökad risk för belastningsskador. Arbetsgivaren bör därför tillse att de anställda har rätt utrustning i dessa delar. Enlig arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till de anställdas olika behov och förutsättningar. Arbetsgivaren bör därmed utgå ifrån varje enskild arbetstagare för att se vilka anpassningar som behövs för att tillgodose en sund arbetsmiljö för var och en. En arbetstagare som exempelvis har problem med musarm kan behöva ha tillgång till en särskild datormus. Arbetsutrustning som är av väsentlig betydelse för den anställdes arbete bedöms utgöra arbetsredskap. För arbetsredskap görs ingen förmånsbeskattning. Bedömningen av vilken arbetsutrustning som är av väsentlig betydelse görs av arbetsgivare. Vad som i normalfallet brukar utgöra arbetsredskap är dator och tillhörande utrustning samt mobiltelefon.

Den psykosociala arbetsmiljön

När det gäller den psykosociala arbetsmiljön och arbete från arbetstagarens hem finns det risk för isolering, ökad arbetsbelastning samt mindre tydlig gränsdragning avseende arbetstagarens arbetstid och fritid. Vid arbete hemifrån är det viktigt att komma ihåg att bland annat arbetstidslagen fortsatt gäller. Arbetstidslagen uppställer bland annat krav på dygnsvila (minst 11 timmars sammanhängande ledighet under ett dygn) och veckovila (minst 36 timmars sammanhängande ledighet under en vecka). För att säkerställa en god psykosocial arbetsmiljö för arbetstagare som arbetar hemifrån samt att arbetstidslagen efterlevs är det viktigt med kommunikation. Arbetsgivaren bör ha regelbunden kontakt med arbetstagarna för att bland annat se till att de inte har ohälsosamt ökade arbetstider eller arbetsbelastning samt att de inte utsätts för stress.

Utifrån den psykosociala aspekten är det även viktigt att arbetstagare som arbetar hemifrån kan bibehålla kontakten med övriga kollegor för att känna social tillhörighet och gemenskap. Vidare är det viktigt att de som arbetar hemma har tillgång att nå teknisk personal. Vid arbete hemifrån uppställs allt större krav på att tekniken fungerar. Problem med tekniken kan ofta leda till stress och om detta inte fungerar när arbetstagare arbetar hemifrån är det lätt att det upplevs som mer stressande än när samma situation inträffar på kontoret där det ofta finns teknisk personal och kollegor på plats.

Arbetsskadeförsäkring vid arbete från arbetstagarens hem

En annan viktig aspekt att beakta när arbetet utförs från arbetstagarnas egna hem är vad som händer med arbetsskadeförsäkring för de anställda. Om en arbetstagare skulle råka ut för en olycka eller skada sig i samband med sitt arbete, kan arbetstagaren ansöka om olika typer av ersättning för arbetsskada. Arbetsskadeförsäkring gäller om en anställd råkar ut för en arbetsskada i sitt arbete, eller på väg till eller från arbetet. Precis som att arbetsgivaren fortsatt ansvarar för arbetstagarnas arbetsmiljö, gäller även arbetsskadeförsäkring för arbete som utförs från hemmet. Problematiken med arbete som utförs från hemmet kan dock vara att påvisa att skadan har skett i samband med arbetet. Ersättning för arbetsskada ges endast om arbetsskadan har en direkt koppling till arbetet. När anställda utför arbete från arbetsplatsen kan det i princip räcka med att en olycka inträffar på arbetsplatsen för att få ersättning. Om den anställde däremot jobbar hemifrån är detta samband mellan arbetet och skada inte lika självklart. Den anställde kan exempelvis tagit en paus från arbetet för att plocka med disken och då skadat sig i samband med det. I ett sådant fall gäller inte försäkringen eftersom skadan inte haft en direkt koppling till jobbet, trots att skadan skett under arbetstid. Vid arbete som utförs från hemmet, särskilt om det sker mer regelmässigt, är det därför av vikt att ställa höga krav på säkerheten så att olika typer av olycksfall och arbetsskador kan undvikas i största möjliga mån. Arbetsgivare och arbetstagare ska samråda i dessa delar och tillsammans se till att arbetstagaren får en bra hemarbetsmiljö.

Andra rättsområden

När arbetet flyttas från det ordinarie kontorets lokaler till arbetstagarnas hem finns det även andra rättsliga aspekter utöver arbetsrättsrätten som bör beaktas. Exempelvis ökar riskerna för dataintrång och cyberattacker vid hemarbete eftersom verksamhetens ordinarie skydd avseende detta inte kan efterlevas på samma sätt som det normalt görs på den ordinarie arbetsplatsen. Läs mer om detta i vår artikel om att arbeta hemifrån från ett GDPR-perspektiv.

Magnus Berterud

Partner / Advokat

Stockholm

Magnus Berterud

Elin Broman

Associate

Stockholm

Elin Broman