Delphi insights: Regeringen föreslår ändringar i de nationella fridlysningsbestämmelserna
Regeringskansliet bereder just nu olika förslag från flera utredningar om artskydd. Regeringen ser behov av att ändra bestämmelserna om nationell fridlysning och har under sommaren 2025 lämnat förslag på ett mer ändamålsenligt artskydd. De nationella fridlysningsbestämmelserna ska anpassas utifrån djur- och växtarternas skyddsbehov. Förbuden bör inte i onödan försvåra för verksamheter och åtgärder. Naturvårdsverket får samtidigt i uppdrag att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta.
Nationella fridlysningsbestämmelser ska anpassas efter arternas skyddsbehov
Gällande rätt om fridlysning i artskyddsförordningen (2007:845) utgör till stor del genomförande av EU:s regelverk om artskydd, men fridlysning av arter art kan även utgå från en nationell bedömning. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med flera olika förslag till ändringar som gäller artskyddet, bland annat bereds det betänkande som lämnades av Artskyddsutredningen i ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” (SOU 2021:51).
Nuvarande regler bedöms innebära begränsade möjligheter att anpassa den nationella fridlysningen utifrån olika arters skyddsbehov eller angelägna motstående intressen. Regeringen anser att bedömningen av arters skyddsbehov i första hand bör grundas på arternas kategorisering i den svenska rödlistan och de bedömningsgrunder som ligger till grund för den, såsom observerad minskning i populationsstorlek eller utbredningsområde.
Naturvårdsverket får i uppdrag att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta. Skyddsbehovet ska anses vara störst för de arter som är utsatta för ett tydligt hot och där hotet effektivt kan begränsas genom fridlysning.
Utökade undantag- och dispensmöjligheter
Regeringen föreslår både generella undantag och utökade dispensmöjligheter från de nationella fridlysningsbestämmelserna. Förbuden kan annars medföra alltför långtgående begränsningar av verksamheter som inte står i proportion till den fridlysta artens skyddsbehov. Förbuden ska som utgångspunkt inte gälla i den utsträckning förbudet i det enskilda fallet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Det kan exempelvis röra sig om pågående drift av en befintlig verksamhet såsom vindkraft och mineralutvinning eller åtgärder inom jord- eller skogsbruk. Undantaget ska gälla samtliga nationellt fridlysta arter, förutom de allra mest skyddsvärda arterna enligt en viss skyddskategori. Därutöver ska dispens i vissa fall kunna ges med hänsyn till angelägna allmänna intressen även om dispensen riskerar att försvåra upprätthållandet av artens gynnsamma bevarandestatus.
Vad händer härnäst?
Förslagen utgör en del av regeringens pågående arbete med att reformera artskyddet. Förslagen syftar till att uppnå ett effektivt och mer differentierat artskydd. Enligt konsekvensutredningen kan det innebära lättnader för åtgärder som vidtas inom ramen för pågående markanvändning och som påverkar nationellt fridlysta arter.
Sista svarsdatum på remissen är i 24 oktober 2025. Naturvårdsverket ska senast den 21 november 2025 redovisa vilka arter som bör vara nationellt fridlysta. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Har ni frågor kopplat till artskydd och vad förslagen kan komma att innebära för er verksamhet är ni varmt välkomna att höra av er till oss på Delphi!