Utökade befogenheter för biometrisk fjärridentifiering i brottsbekämpningen

Bakgrund

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ska möjliggöra för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda AI-system för ansiktsigenkänning (och annan biometrisk fjärridentifiering) i realtid på allmän plats för brottsbekämpande ändamål. Förslaget aktualiserar den återkommande rättsliga avvägningen mellan rätten till privatliv och statens intresse av effektiv brottsbekämpning.

Lagförslaget ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid i syfte att förebygga, förhindra och utreda särskilt allvarliga brott. AI-system för biometrisk fjärridentifiering i realtid definieras i förslaget som ett system i vilket insamling av biometriska uppgifter, jämförelse och identifiering sker utan betydande dröjsmål.

Förslaget i korthet

Det nya lagförslaget bygger på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens, här benämnd AI-förordningen. Förordningen förbjuder som utgångspunkt användningen av AI-system för biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmänt tillgängliga platser för brottsbekämpande ändamål. Bakgrunden till denna begränsning är bland annat det intrång som sker i de berörda personernas rättigheter och friheter samt den påverkan som användningen har på enskildas privatliv. Förordningen medger dock möjligheten till snäva undantag genom nationell rätt, bland annat under förutsättning att varje enskild användning som utgångspunkt kräver förhandstillstånd. Undantag får göras när användningen är absolut nödvändig för att upprätthålla allmän säkerhet och under förutsättning att tillämpningsområdet är snävt definierat och strikt nödvändigt för att uppnå ett väsentligt allmänintresse vars betydelse väger tyngre än riskerna. Tekniken får inte användas som ett verktyg för att utan konkret brottsmisstanke eftersöka personer som enligt polisens uppfattning uppträder misstänksamt.

Bland de situationer där undantag kan bli aktuella märks sökning efter vissa brottsoffer samt försvunna personer i fall där det föreligger brottsmisstanke, avvärjande av hot mot fysiska personers liv eller fysiska säkerhet, inklusive hot om terroristattack, samt lokalisering eller identifiering av gärningsmän eller misstänkta avseende brott av särskilt allvarlig karaktär.

Förslaget föreskriver som utgångspunkt att förfarandet är tillståndspliktigt. Användningen måste vara proportionerlig och ske med tillstånd av åklagare eller domstol, alternativt, om det föreligger brådskande omständigheter, får användning inledas utan tillstånd, men ansökan måste då ges in inom 24 timmar.

Avslutning

Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2026 och utgör ett led i en bredare handlingsstrategi för inriktningen av Sveriges AI-strategi.

Denna artikel är skriven av Thesis Trainee Elsa Berkes.