SOU 2025:101 – En ny utredning om nationella anpassningar med anledning av AI-förordningen

Nu har Sverige presenterat sina förslag för implementering av AI-förordningen och föreslår utökat ansvar för flera myndigheter och kompletterande bestämmelser i lag och förordning.

Regeringen tillsatte den 23 september 2024 en utredning, Dir. 2024:83, om behovet av att införa nationella anpassningar och kompletterande bestämmelser till AI-förordningen. Utredningen presenterades den 6 oktober 2025 genom SOU 2025:101 Anpassningar till AI-förordningen, och föreslår flera kompletterande bestämmelser och utökat ansvar för flera myndigheter i förhållande till AI-förordningen.

Den nya kompletterande lagen och förordningen och övriga författningsändringar föreslås träda i kraft den 2 augusti 2026 – samma dag som så gott som hela AI-förordningen blir tillämplig. Notera dock att AI-förordningen redan gäller, och att exempelvis krav på AI-kunnighet och förbud mot vissa AI system redan gäller.

Nedan listar vi vissa av huvudpunkterna i utredningens förslag, som är på ca 1 000 sidor:

• En ny lag och en ny förordning föreslås, där de kompletterande svenska bestämmelserna till AI-förordningen ska samlas.
• Utredningen föreslår ett system med ett flertal olika marknadskontrollmyndigheter som ska övervaka AI-system inom olika riskkategorier. Marknadskontrollmyndigheterna är de myndigheter som kommer att säkerställa efterlevnaden av AI-förordningen och utöva tillsyn av de berörda aktörernas efterlevnad. Post-och telestyrelsen (PTS) föreslås få det huvudsakliga ansvaret för övervakningen av AI-system och även att fungera som samordnade myndighet och gemensam kontaktpunkt.
• PTS, Integritetsmyndigheten (IMY) och Finansinspektionen ska ha ett delat ansvar över AI-system som innebär hög risk, förtecknade i Bilaga III till AI-förordningen. IMY föreslås få ansvar över förbjudna AI-system. Därtill, ska nio befintliga myndigheter ansvara för tillsynen av AI-system med hög risk enligt Bilaga I i AI-förordningen.
• De marknadskontrollmyndigheter som utses föreslås ska ges befogenhet att besluta om olika sanktioner och förelägganden, med eller utan vite.
• AI-förordningen har överlämnat till medlemsstaterna att själva besluta om och i vilken mån myndigheter kan bli föremål för sanktioner. Utredningen föreslår att även svenska myndigheter, med undantag för domstolarna inom ramen för deras dömande verksamhet, ska kunna bli föremål för sanktioner.
• En nationell regulatorisk sandlåda för AI ska vara inrättad senast 2 augusti 2026 och det är PTS som föreslås få i uppdrag att inrätta en sådan.
• Tystnadsplikt och anpassningar i offentlighets- och sekretesslagen föreslås för vissa uppgifter i samband med AI-utveckling i regulatoriska sandlådor.

Delphi bevakar utvecklingen och uppdaterar med fler detaljer om utredningens förslag och dess implementering i takt med att vi analyserat dessa, och effekterna av dem.

Ta del av regeringens utredning här. I Delphipodden kan du lyssna på när vi går igenom AI-förordningens huvuddrag, och på Delphi Tech Blog hittar du ett flertal artiklar om AI.

Denna artikel är skriven av Associate Sebastian Torres och Thesis Trainee Elin Staafgård.