Tech Blog

Ny utredning avseende myndigheters möjlighet att ingripa i pågående avtalsförhållanden pga. påstått hot mot rikets säkerhet

Inledning

Den 27 oktober 2023 publicerade regeringen ett kommittédirektiv för att utreda eventuella ändringar i säkerhetsskyddslagen (SFS 2018:585). Syftet med utredningen är att stärka kontrollen av skyddsvärda verksamheter och att öka Sveriges förmåga att möta förhållanden som innebär ett hot mot rikets säkerhet. Om utredningens förslag i framtiden leder till en ändring av lagstiftningen på området kan det innebära mycket långtgående rättigheter för det allmänna. Vidare skulle ändringarna leda till rättslig osäkerhet eftersom redan ingångna avtal som anses utgöra hot mot rikets säkerhet kan komma att sägas upp i förtid. Det är vidare inte klart om företag som lider skada med anledning av sådana förtida uppsägningar av avtal kommer att få någon kompensation från statens sida eller inte.

De huvudfrågor som utredningen ska behandla är:

  • nya regler om hur myndigheter får ingripa i avtalsförhållanden och andra pågående förfaranden som av säkerhetsskäl behöver avslutas eller på annat sätt förändras;
  • nya regler om ersättning till enskilda verksamhetsutövare som orsakats kostnader till följd av statliga ingripanden i avtalsrelationer eller andra pågående förfaranden;
  • en utvidgning av tillgängliga tvångsåtgärder som ska kunna tillämpas vid fara i dröjsmål i samband med aktiviteter som kan skada Sveriges säkerhet; och
  • vilka register som Säkerhetspolisen ska få använda vid säkerhetsprövning av personal.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024. I detta blogginlägg fokuserar vi på de två första punkterna.

En kort bakgrund till säkerhetsskyddslagen

Säkerhetsskyddslagen syftar till att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra hot. Säkerhetsskyddslagen innehåller därför särskilda skyldigheter för verksamhetsutövare och reglerar även dessa verksamhetsutövares avtalsförhållanden. Skyldigheterna innefattar bland annat krav på att i vissa fall genomföra lämplighets- och särskilda säkerhetsskyddsbedömningar samt en skyldighet att samråda med berörda tillsynsmyndigheter. Samma skyldigheter gäller även vid företagsöverlåtelser som har koppling till säkerhetskänsliga verksamheter.

Enligt säkerhetsskyddslagen får en tillsynsmyndighet förbjuda en verksamhetsutövare att ingå ett avtal som kan skada Sveriges säkerhet. Alternativt är det möjligt att förelägga verksamhetsutövaren att göra relevanta ändringar i avtalsinnehållet. I normalfallet sker detta efter samråd mellan verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten, men tillsynsmyndigheten har även möjlighet att besluta om ingripanden efter ett avtals ingående, om detta ingicks efter den 1 december 2021 och verksamheten var säkerhetskänslig när avtalet ingicks.

Nya regler om hur myndigheter får ingripa mot avtal

Enligt de nuvarande reglerna i säkerhetsskyddslagen får tillsynsmyndigheten förelägga en verksamhetsutövare att göra ändringar i avtalet under förutsättning att det planerade förfarandet är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt och omfattas av säkerhetsskyddslagens tillämpningsområde. Detta gäller dock inte om avtalet ingicks före den 1 december 2021 eller om verksamheten inte var säkerhetskänslig vid tidpunkten för avtalets ingående.

På grund av de senaste årens förändringar i det säkerhetspolitiska läget anser regeringen att det kan finnas ett behov av att ändra lagstiftningen för att göra det möjligt för statliga myndigheter att ingripa i avtalsförhållanden som faller utanför den befintliga lagstiftningens tillämpningsområde. Mot bakgrund av detta har regeringen bland annat bett utredaren att föreslå regler och analysera vilka krav som ska vara uppfyllda för att en myndighet på grund av säkerhetsskäl ska kunna ingripa i avtalsförhållanden.

Nya regler om ersättning vid statliga ingripanden

Frågan om ersättning till den som påverkas negativt av åtgärder som vidtas enligt säkerhetsskyddslagen har tidigare diskuterats i en annan statlig utredning. Den utredningen landade i slutsatsen att ersättning inte bör utgå till de som drabbats negativt av sådana åtgärder eftersom säkerhetsskydd är ett angeläget allmänt intresse och att förslagen i det då aktuella betänkandet var utformade på sådant sätt att proportionalitetsprincipen skulle kunna tillgodoses vid tillsynsmyndigheternas beslutsfattande. Vidare bedömde utredningen att omfattande ingripanden som leder till att till exempel ett avtalsförhållande måste avbrytas och en rätt till ersättning för verksamhetsutövare endast skulle aktualiseras i ett begränsat antal fall, och att de flesta avtal som skulle kunna skada Sveriges säkerhet skulle förbjudas eller tvingas genomgå ändringar under i vart fall samrådsförfarandet.

Regeringen anser nu att det bör utredas om ersättning kan vara motiverat i de fall myndigheter ingriper i avtalsförhållanden som inte omfattades av säkerhetsskyddslagen vid avtalens ingående eftersom dessa förfaranden inte har kunnat fångas upp innan de inleddes och avtalsparterna inte har haft anledning att överväga frågor om säkerhetsskydd.

Den fortsatta lagstiftningsprocessen

Den svenska regeringen har instruerat utredaren att presentera ett betänkande senast den 29 november 2024. I tidigare lagstiftningsprocesser avseende säkerhetsskydd har tiden mellan utfärdandet av kommittédirektivet och riksdagens omröstning inte varit kortare än tre år. Med hänsyn till regeringens nuvarande fokus på frågor som rör Sveriges säkerhet är det dock inte osannolikt att lagstiftningsprocessen kan ske snabbare den här gången. Vi kommer att bevaka de kommande stegen i lagstiftningsprocessen.

 

Denna artikel är skriven av Partner/Advokat Elisabeth Eklund, Counsel/Advokat Karin Roberts, Senior Associate/Advokat Felix Makarowski och Associate Petri Dahlström